Uttråkan i skolan

Uttråkan i skolan är något som varje elev har känt. Denna vanliga känsla som alla någon gång känt, kan 22950693572_87f6e2a6a5_sockså påverka en elevs skolprestationer och inlärningsbeteenden. Uttråkan är i skolan är i detta ett intressant forskningsämne sett till lärande. Många forskare verkar nämna att lite forskning gjorts inom området, vilket gör det ännu intressantare.  PFL har gått igenom lite forskning inom området och kommer här presentera lite ur forskningsfältet.

Nature har publicerat den läsvärda artikeln “why boredom is anything but boring”.  I artikeln tas studier upp som bland annat länkar uttråkan till depression, ångest, beteendeprobelm och missbruk hos amreikanska ungdomar. Dessutom kan uttråkan påverka upp till 25% av en eleves skolprestationer. Enl nyligt gjord forskning indikeras även ett ömsesidigt samband mellan uttråkan och skolprestationer (Pekrun et al ,2016). Uttråkan är dessutom något som människor till och med kan föredra att få milda elchocker istället för att ha. Detta gör definitonen av uttråkan lite knepig eftersom uttråkan, förutom att vara deaktiverande, även kan vara aktiverande för en individ. Och trots att forskning nu verkar komma igång mer och mer avseende uttråkan förefaller ännu inte ordentlig konsensus finnas i forskning om hur uttråkan uppstår.  

Enl control-value theory (Pekrun,2006) uppstår uttråkan (och andra känslor i inlärningssituationer) genom att elev upplever 1) låg kontroll i utförandet av uppgiften och 2) upplever att det inlärda har ett lågt värde för eleven. Känslor kan är enl teorin ömsesidigt påverkagrader  av tex självreglering.

Enl forskaren John Eastwood är uttråkan länkad till uppmärksamhet och uttråkan uppstår när elever har svårt att 1) fokusera på intern information (tex tankar eller känslor) eller extern information (som tex uppgifter, vad läraren säger etc) 2) har svårt att bli medvetna om att de har tappat fokus och 3) tror att det är saker utanför dem som orsakar uttråkan (tex uppgiften är tråkig, lektionen är tråkig, etc).

Ur teorierna kan man möjligen dra den logiska slutsatsen att elever som har svårigheter med att hantera skolämnen och lösa skoluppgifter, inte känner meningsfullhet och värde i skoluppgifter och har svårt att kontrollera och reglera sig själva kommer att känna uttråkan oftare. Uttråkan förefaller också enl studier vara relativt vanligt bland elever med anpassningssvårigheter/skolsvårighterer (Lehr& Todman, 2009).

Men uttråkan och andra känslor är som nämnt lite komplicerade att forska kring. Detta då känslor som är negativa inte alltid producerar negativa konsekvenser som tex uttråkan,frustration och ilska vilken kan agera aktiverande istället.  Dessutom pekar studier även på att människor som har en bra självreglering ändå kan känna sig uttråkade vilket gör saken komplicerad menar James Denckert i Nature.

Men vad kan man göra för att minska på elevers uttråkan i skolan? Artino et al (2009) har en bra genomgång av hur pedagogiska variabler påverkar elevens känsla av kontroll och värde i skolmiljöer och därmed även minskar uttråkan. Artikeln tar upp 5 punkter :

  1. Kognitiv kvalitet (hur instruktioner och annat i skolan stimulerar elevers kognitioner)
  2. Värde (hur eleven görs medveten av värdet i det som ska inläras)
  3. Kontroll och självförtroende (hur elever boostas i deras uppfattningar av förmåga genom att de uppnär mål)
  4. Autonomisupport (hur elevers görs självgående vilket ökar deras känsla av kontroll)
  5. målsättningsstrukturer (hur elevens målsättningar ser ut och vilket funktion de har för eleven.

Artino et al lyfter fram att det är viktigt att lärare är tydliga och strukturerade i sina instruktioner samt på ett bra sätt adresserar värdet i inlärandet av skolämnen. Värdet bör tydliggöras både ur den rena nyfikenhetens/lustfyllda lärandets vinkel (instrinsikal motivation) och även ur vinkeln att goda prestationer hjälper eleven att självförverkliga sig i framtiden (extrinsikal motivation).

För att öka elevers känsla av kontroll och kompetens är formativ bedömning & feedback, kviktigt. Om elever ej utmanas och förs framåt i sitt tänkande genom ovanstående pedagogiska insatser är det mer sannolikt att uttråkan uppstår. Det kan tex handla om rak, timad feedback och konkret feedback, som tydliggör hur eleven kan komma framåt.

Artino et al tar även upp att autonomi hos elever kan motverka uttråkan, då autonomi ökar känslan av kontroll. Detta kan göras genom att ge elever olika valmöjligheter i uppgifter, friare uppgifter, ge utrymme för elevernas eget tempo samt försöka förstå vad som motiverar elever och ge dem fria uppgifter som hakar på deras motivation.

Ytterligare saker som är viktigt är anpassade och “nära”, (dvs uppnåeliga på kort tid) målsättningar samt att målsättningar bör handla om kunnande (mastery goals), snarare än prestationer (performance goals).

Dock finns även andra faktorer i hur uttråkan kan brytas i klassrumsmiljöer. B.la i Nature tas det föga förvånande upp att händelser som bryter mot rutiner och monotoni (novelty) kan bryta känslor av uttråkan och göra elever mer engagerade. B.la annat tas det upp en studie där ett program förolämpade elever på ett skojjigt sätt vid felsvar, och gav dem komplimanger vid rättsvar höll eleverna mer engagerade under längre tid i skoluppgifterna jämfört med de som ej fick denna “feedback” från programmet.  

Att adressera och föra fram positiva känslor hos elever i inlärningssituationer förefaller således ett perspektiv som definitivt kan vara givande att använda för att öka lärandet. Dock är forskningen ännu inte tillräckligt detaljerad för att ge en heltäckande och detaljerad bild av hur uttråkan uppstår och hur det kan motverkas. Ändå är ämnet oerhört intressant och värt att titta mer på.

//PFL-gänget.

Annonser