maj 19

Arbetsgruppers dynamik i klassrummet och kollaborativt lärande

Chen Yu Lam och John Kaneko, båda skolpsykologer och barnpsykologer föreläste idag påScreen Shot 2015-05-19 at 22.08.28 Gula Villan inför lärarstudenter ang gruppdynamik och ledarskap i klassrummet på inbjudan av den mycket kunniga Ida Eriksson, samordnare för lärarstudenterna på Stockholms universitets studentkår, tillika lärarstuderande. Nedan är lite ur vad de tog upp angående gruppdynamik:

Till skillnad från grupper i yrkeslivet är en grupp elever i en klass inte primärt sammansatt för tillsammans bilda en funktionell enhet syftandes till att lösa uppgifter åt en uppgiftsbeställare. Det som utmärker en grupp elever i ett klassrum är att det istället rör sig om en sammansatt grupp där gemensamma nämnare kanske endast är att de går i samma klass, samma årskurs, är vänner, är i skolan för att lära sig samt att de ibland sätts samman för att lösa uppgifter i grupp under lektionstid. I kontrast vet medlemmarna i en arbetsgrupp tydligt att de är sammansatta för att tillsammans bidra mot en gemensam sak. En skolklass har inte ett lika tydligt mål eller en uppgift för gruppen att samverka kring och teammässigt arbeta emot, då det är elevernas personliga utveckling och individuella lärande som står i fokus. När eleverna dock arbetar kollaborativt mot ett designat inlärningsmål ang detta tenderar de att i högre grad stötta varandra, få träning i sociala färdigheter samt att eleverna verkar prestera bättre och komma ihåg mer (Metastudie med 375 studier: Johnson&Johnson 1989 refererad i Wheelan 2005).

Enl. Johnson & Johnson(1989) finns fem grundläggande punkter för att en lektion ska kunna sägas vara kollaborativ när (taget ur Wheelan 2005):

1. En gruppmedlems prestation påverkar en annan gruppmedlems prestation positivt vilket gör att hela gruppen tjänar på att stötta varandra.

2. Individuell ansvarighet mot resten av gruppen, vilket gör att en gruppmedlem inte kan åka snålskjuts på de andra.

3. Det ska finna många möjligheter för interaktioner där gruppens medlemmar kan samverka och stötta varandra.

4. Träning för sociala färdigheter, där elever kan lära sig ledarskap, kommunikation, konflikthantering, etc bör tränas.

5. Feedbackande grupprocesser där gruppen kan diskutera vad som hjäpsamt resp ohjälpsamt inom gruppen samt hur gruppen fungerar gentemot sin strävan mot målet.

ab69c7d3e27d36e48dfd8960141a7cacVid kollaborativ inlärning förefaller skillnaderna mot en arbetsgrupper/team i yrkeslivet även bli mindre då gruppen självt får en funktion för att lösa en uppgift. Detta blir intressant då det finns en mängd teorier som behandlar arbetsgruppers gruppdynamiska processer och deras effektivitet (dock med utgångspunkt främst på vuxna). Exempel här är Wilfred Bions modell (arbetsgrupp, grundantagande-grupp), Tuckmans fyrstegsmodell (forming, storming, norming,performing), Will Schutz FIRO-modell (tillhöra,rollsökning, samhörighet) samt Wheelans Integrative model of group development (tillhöra&trygghet, opposition&konflikt, tillit&struktur, arbete&produktivitet, avslut).

Det man dock får komma ihåg är att grupparbete ofta är krävande av vuxna gällande konflikthantering, impulskontroll, kommunikation och social kompetens, vilket betyder att grupparbete är mer krävande för barn då deras hjärnfunktioner är under utveckling och ej ännu mognat. Således förefaller kollaborativt lärande vara bra på otroligt många sätt, men kan möjligen även riskera överkravssituationer för många barn, vilket alltså sannolikt behöver bli en del av bedömningen kring hur och när man bör använda kollaborativt lärande. Dock är det intressant att det ur de fem grundläggande punkterna ang kollaborativt lärande, även framgår att träning på sådana förmågor som krävs i grupparbete är nödvändig del i kollaborativt lärande. Mer om detta kommer i framtida bloggposter!

//PFL

Annonser