Vad kan skolan göra åt nätmobbning? Del I

Efter att ha fördjupat oss inom fenomenet mobbning och dess mekanismer tänkte vi nu ta oss an nätmobbning; en komplex och svår problematik att förebygga och åtgärda särskilt för oss inom skolan.

År 2013 publicerades artikeln “Cyberbullying among youth: A comprehensive review of current international research and its implications and application to policy and practice” i tidskriften School Psychology International. I detta blogginlägg kommer vi huvudsakligen redogöra för första delen av artikeln som består av likheter och skillnader mellan nätmobbning och traditionell mobbning samt vad nätmobbningen får för konsekvenser.

I den tidiga forskningen om nätmobbning har man utgått från definitionen av traditionell mobbning. Den vanligaste begreppsförklaringen av traditionell mobbning är att den består av tre kriterier: a) att det förekommer ett negativt/ elakt beteende med ett ont uppsåt av den som utsätter b) att detta sker upprepade gånger under en längre tid c) att det råder en maktobalans mellan den som utsätter och den utsatte. När det kommer till nätmobbning kan det uttryckas i olika former, exempelvis kränkande kommentarer och bilder, utfrysning i olika sociala medier (exempelvis att bli exkluderad från en facebookgrupp), kapningar där förövare fått tillgång till den utsattes nätkonto, mobil och dylikt för att skriva kränkande saker i den utsattes namn samt hot om våld. I internationella studier framkommer en stor variation i prevalens av nätmobbning, mellan 0,9 – 70 % av barnen anger att de har varit utsatta eller förövare. En av anledningarna till denna variation är att nätmobbning har definierats olika samt att intervjuare har fått olika svar beroende på vad för frågar som ställs.

Flertalet likheter har funnits mellan nätmobbning och traditionell mobbning bestående av bland annat att: – många som är utsatta för nätmobbning är också utsatta för traditionell mobbning (för cirka 10-20% av de utsatta har man ej hittat ett sådant samband) – en liknande överlapp har även funnits när det kommer till förövare – mobbningen uppstår oftast där det är brist på vuxen tillsyn – förövare är med största sannolikhet inte okänd för den utsatte.

Dock har även skillnader noterats i jämförelsen mellan dessa två fenomen. Bland annat lyfts dessa faktorer fram:

– osynligheten inom nätmobbningen, d.v.s. att förövaren inte kan se den omedelbara reaktionen hos den utsatte. Konsekvenserna av detta är oklara, somliga argumenterar för att osynligheten bidrar till ökad risk för nätmobbningsbeteenden då förövare inte har full tillgång till sin empati då hen inte kan koppla ihop mobbningsbeteendet med den känslomässiga påverkan och smärtan det medför den utsatte. Andra påstår dock att osynligheten kan ha bidragit till att vissa av de traditionella mobbarna avstår nätmobbande.

– anonymiteten inom nätmobbningen, d.v.s. att det kan vara oklart för den utsatte vem förövaren är. Anonymiteten kan upplevas som mer hotande samt rädslo- och ångestframkallande för den utsatte jämfört med traditionell mobbning. Dock har man i andra studier även funnit att nätmobbning av känd förövare kan vara mycket skadligt för den utsatte. Det är även viktigt att betona att majoriteten av de utsatta vet vilka nätmobbarna är.

– att nätmobbningen kan spridas och repeteras utan att ursprunglig nätmobbare är involverad. Exempelvis om meddelande och bilder vidarebefordras per mail, mobil eller andra sociala medier. Skillnaden är således att nätmobbningen riskerar att inbegripa en växande publik jämfört med traditionell mobbning.  Utsatta uppger att de står handfallna inför kommentarer eller bilder som läggs upp på nätet då dessa är mer bestående jämfört med exempelvis kommentarer i skolan.

– att nätmobbningen bidrar till att det ej finns några fredade zoner för de utsatta då nätet finns ständigt närvarande och tillgängligt.

När det kommer till konsekvenser av nätmobbning för den utsatte lyfter flertalet forskningsartiklar fram ökad risk för psykisk ohälsa, depression, lågt självförtroende, ångestsvårigheter, självmordsbenägenhet samt psykosomatiska besvär som magont, illamående, sömnbesvär och huvudvärk. Andra artiklar lyfter även fram ett samband mellan att vara utsatt för nätmobbning och aggressiva och utagerande beteenden. Effekterna av nätmobbning förefaller vara störst hos den grupp barn som både är utsatta och förövare.

Forskningen om förövarna har varit mindre omfattande där somliga har noterat att nätmobbare i större grad uppger att de är utsatta för traditionell mobbning, uppvisar mer aggressiva beteenden, mindre engagemang för skolgången samt riskbeteenden som alkohol och drogkonsumtion. Andra forskare har dock i sina studier funnit att nätmobbare är en heterogen grupp med inga tydliga bakgrundsfaktorer och kan lika gärna vara ”duktiga” elever i skolan.

Till nästa gång kommer vi skriva om de förebyggande och hälsofrämjande interventioner som författarna föreslår.

/PFL – gänget

Referenser

Cassidy, W., Faucher, C., & Jackson, M. (2013). Cyberbullying among youth: A comprehensive review of current international research and its implications and application to policy and practice. School Psychology International: Special Issue on Cyberbullying, 34(6), 575–612.

https://www.iis.se/guide/motverka-natmobbning/

http://www.ur.se/Produkter/176513-UR-Samtiden-Sociala-medier-i-skolan-Att-bli-mobbad-pa-natet

Annonser