Intressant från specialistkursen.

En ur PFL-gänget har nyligen varit på en specialistkurs ang utredning och testmetodik som anordnades av Sveriges psykologförbunds utbildningsföretag. Under denna kurs berördes massor av intressant forskning av de två föreläsarna, Eva Tideman och Per Johnson (jag kommer ej att hänvisa till källor utan endast kort till vad som lyftes på kursen). Här nedan redovisas ett potpurri av det mest intressanta som berördes under kursen.

-Väldigt lite forskning har gjort om barn som får diagnosen adhd tycker om detta eller inte. Den forskning som ändå gjorts pekar på att ca 50% tycker det varit bra att få en förklaring till sina beteenden, medan 50% inte alls tycker det varit bra att få en diagnos.

-Stress, rädsla och oro som affekter slår ut frontallobsegenskaper, dvs mentaliseringsförmåga, planering, impulskontroll etc. Således kan trauma, svåra hemförhållanden, utsatthet etc, sänka dessa förmågor.

-Forskning visar att människans viktigaste copingverktyg (dvs verktyg att klara av livets utmaningar) är språket. Här åsyftas både introvert språk (egocentriskt språk) samt socialt språk (att tala med någon annan).Barnet lär sig dessa aspekter av språket bättre om föräldrarna själva har stort ordförråd och ofta pratar med barnet. Språket har den viktiga funktioner att göra upplevelser, sorterade, begripliga och meningsfulla för individen. Om en person uppfattar att tillvaron är meningsfull så sänks utsöndringen av adrenalin tydligt.  

– Inga belägg finns för att psykisk ohälsa ökat för barn under 12 år. Över 12 år har däremot framförallt depression ökat.

-Tidiga insatser i skolan ger absolut bäst stöd när det gäller särskilda behov. ”vänta och se” fungerar ej. Detta därför att skolstarten är så viktig för hur resten av skolgången kommer att uppfattas av eleven, dvs; ”kommer det bli roligt eller kommer det bara bli kämpigt där man är sämst hela tiden?”

– Hemspråksundervisning fungerar endast med högstatusspråk, dvs sådana språk som barnret uppfattar har en hög ställning i samhället. Det har visat sig att barn ofta inte vill lära sig språk som är förknippat med lägre status.

– Vid depressiva tecken hos elever är det bra att testa avläsningsförmågan; det kan vara så att barnet inte förstår mycket i skolan och därför ”lägger ner” skolarbetet depressivt.

-Barn som har en desorganiserad anknytning har svårt att sänka stressen efter att de väl kommit upp i varv. De fortsätter att vara stressade och uppvarvade långt efter att de kommit bort från en jobbig situation. Dessa barn har även en lägre tröskel för att bli stressad än de som är tryggt anknytna.

– Höger hjärnhemisfär bearbetar b.la: emotionell stimuli, uppfattar språkmelodi och ansiktsuttryck, uttrycker och reglerar emotioner. Vänster hjärnhemisfär bearbetar b.la; meningsfulla förklaringar till händelser, logik, formulerar sociala interaktioner, integrerar kroppsförnimmelser. Vid traumatiska händelser kan hjärnan bli högerdominant, dvs fastna i kännandet. Uppgiften blir att låta individen göra mening av händelsen med vänster hemisfär. För att detta ska ske måste en tillitsfull person finnas med som kan hjälpa till att begripliggöra händelserna.

 

Detta var något av de mest intressanta forskningen som lyftes under kursen. Det är kul att psykologin är ett högst dynamiskt fält där nya landvinningar hela tiden görs. På detta sätt kan nya ingångar hittas för att hjälpa barnen i skolan, vilket inte är att förakta då skolan är en mycket viktig del för barns välmående!

/PFL- gänget

 

 

Annonser