Del I: Den naturliga lusten att lära sig? Existerar den? Ur ett hjärnperspektiv

Vad är hjärnan till för? I motsats till vad många tror är hjärnan inte gjord för att tänka. Vår förmåga att resonera är visserligen överlägsen andra djur men hjärnan är faktisk skapad för att undvika tankeprocesserna då de många gånger är mycket ansträngande, trögarbetande och opålitliga. Föreställ er när ni arbetar med ett krävande tankearbete. En sån uppgift kräver en hög nivå av koncentration, att man enbart kan fokusera på den saken (under en begränsad tidsperiod) och så finns det inte heller någon garanti för att man kommer att hitta en lösning på problemet. Jämför nu med ett annat av hjärnans ansvarsområden; nämligen vår visuella förmåga. Med hjälp av synen kan vi på ett ögonblick ta in en mycket komplex och mångskiftande bild av vår omvärld och detta gör vi utan att behöva anstränga oss så mycket. Vi kan till och hålla på med något annat medan vi tar in synintrycken och ofta brukar synintrycket stämma (i alla fall hyfsat) väl överens med vekligheten. Om tänkandet är så pass opålitlig kan man fråga sig hur vi klarar oss i vardagen med alla beslut som ska tas.  Faktumet är att i vår vardag använder vi tänkandet så lite som möjligt och förlitar oss på vår minnesförmåga och våra rutiner. Det vill säga så som vi har agerat och gjort tidigare blir också riktmärket för hur vi kommer att göra i framtiden. Ett typiskt sånt exempel är om man är en van bilist och går på autopilot när man kör då man har gjort det så många gånger tidigare. Hjärnan gillar egentligen inte att tänka men hjärnan gillar att lösa problem!!?? Alltså verkar inte hjärnan prioritera tänkandet då det är ansträngande, trögt och opålitligt. Utifrån dessa fakta kan man tycka att skolan och pedagogerna har ett dåligt utgångsläge för att lära och utbilda eleverna. Men det finns ett kryphål som man som pedagog kan använda sig av. För trots att hjärnan inte tycker om att tänka så gillar hjärnan att lösa olika problem.  Detta kan man se överallt, människor som söker upp kognitivt utmanande uppgifter: alltifrån vardagssituationer som att spela spel av olika slag och lösa korsord till större livsval där man letar efter yrken som är kognitivt utmanande. Den här nyfikenheten för att lösa problem verkar ha ett starkt samband med den tillfredställelse som man känner när man löst problemet. Även om hjärnforskningen inte riktigt har hittat sambandet ännu tror man att när hjärnan löser ett problem (i skolsammanhang förstå en text, lösa ett mattetal eller diskutera ett ämne) så frigörs en liten dos av dopamin; en substans som är viktig för hjärnans belöningsystem och gör oss glada och nöjda. Men den här naturliga nyfikenheten att lösa problem är skör och helt beroende av den tillfredställelse man känner när man löser ett problem. Så om man som elev tycker att det är för lätt eller inte tror sig kunna lösa problemet så…..

Vad kan man göra som lärare utifrån detta?

  • Se till att lektionens huvudfokus ligger på problemlösning. Med problemlösning menas allt från att lösa matteuppgifter, förståelse av en uppläst berättelse eller komma på olika idéer och förslag utifrån information som presenterats . Kärnan är kognitivt arbete på en lagom utmanande nivå.   Det kan inte vara för enkelt för då råder det ingen problemlösning men om problemet är för svårt redan från början kommer eleverna att bli frustrerade och sannolikheten för att man fortsätter är mycket liten. Den stora utmaningen för er blir därför att hitta den där optimala nivån för att eleverna ska engagera sig i problemlösning.
  • Accepterna nivåskillnaderna bland eleverna och utgå ifrån detta. Det kommer med största sannolikhet finnas skillnader bland eleverna när det kommer till rätt nivå på problemlösning. Elever kommer olika förberedda och haft olika möjligheter till stöd hemifrån. Till den grad det går, dela upp eleverna gruppvis eller individuellt utifrån den nivå som de befinner sig på och göra detta på ett hänsynsfullt sätt så att risken minimeras för att vissa elever anser sig vara sämre än sina klasskamrater.
  • Klargör problemlösningen. Självklart behöver man som lärare utgå ifrån den information och kunskap som man vill att eleverna ska ta till sig. Men glöm inte att nyckeln till den kunskapen är frågorna man ställer till eleverna. inför lektionerna behöver ni klargöra vilka huvudfrågorna ska vara för att få elever att börja tänka.
  • För att väcka ett intresse får pedagoger ofta tipset om att hitta material som är relevant för eleverna. I praktiken blir detta svårt då pedagoger ansvarar för en hel klass där eleverna förstås skiljer sig åt när det kommer till intressen. Dessutom är det så att ett intressant ämne kan väcka ett intresse men det finns inget som säger att det kommer kunna bevara intresset och framförallt få en att börja tänka och problemlösa. PFL – gänget är exempelvis väldigt intresserade av psykologi men långtifrån alla föreläsningar vi har varit på har varit intressanta för det.
  • Huvudbudskapet med detta inlägg är att pedagogernas främsta uppgift är att hitta optimal nivå för problemlösning. Utgå ifrån era tidigare pedagogerfarenheter: vad har respektive vad har inte fungerat? Hur mycket förkunskaper hade eleverna om detta ämne? Hur mycket problemlöste de under lektionen och hur många kognitiva pauser behövdes? Var du någon gång tvungen att byta riktning eller ändra tempot på lektionen. Ett tips är att föra ner dessa i en dagbok då det annars är lätt att glömma bort.

Och självklart förstår vi att alla dessa förslag som nämnts bottnar i att läraren behöver mycket planerings och utvärderingstid inför och efter era lektioner. Tid som ni har gott om 😉 /PFL – gänget Referens Willingham, D.T . (2009). Why dont students like school? San Francisco: Jossey – Bass

Annonser