Varför skolan måste börja satsa på att utveckla kognitiva basfunktioner.

Detta inlägg är det första av två på samma tema, där vi tar upp varför och hur kognitiva basfunktioner kan tränas upp i skolan. Vi börjar med varför vi anser att skolan bör satsa på kognitiva basfunktioner. Vi kommer sedan att avsluta med hur skolan kan utveckla de kognitiva basfunktionerna.    

Vi på PFL brinner starkt för att lyfta fram neuropsykologisk forskning och applicera den på skolverksamhet. Vi brinner för detta b.la därför att vi ser att skolan och lärarutbildningarna ofta missar grundläggande fakta; att eleverna först behöver ha utvecklat kognitiva basfunktioner till tillräckligt goda nivåer, som de sedan kan använda som trygga, stabila och välbyggda ”plattformar” på den långa resan genom skolsystemet. Kort sagt: innan man kan börja lära sig det ena, behöver man redan ha lärt sig det andra. 

kognitiva basfunktioner

Om dessa funktioner är underutvecklade blir följden att kunskapsinhämtningen inte sker optimalt. De kognitiva basfunktionerna är med andra ord hörnstenar som behöver finnas på plats för att eleverna ska nå upp till sina fulla lärandepotentialer. Vi i PFL ser ofta ofta, att de elever som inte har utvecklat dessa funktioner till en tillräcklig nivå när skolan startar, ofta tyvärr slås ut och tappar självförtroendet pga ideliga misslyckanden. Och det gäller tyvärr inte sällan elever från redan trassliga och socioekonomiskt utsatta bakgrunder. Det är denna grupp som kanske gynnas mest av att få träna upp sina kognitiva basfunktioner i skolan, men man ska också komma ihåg att alla elever gynnas av detta. De kognitiva basfunktionerna är ju verkliga livskunskaper; det är med dem vi klarar av många av livets utmaningar och krav, även efter det att skolresan avslutats.

Vi har tidigare skrivit om två viktiga kognitiva basfunktioner som avkrävs av eleverna i den svenska skolan idag, nämligen arbetsminne (ingår i exekutiva funktioner egentligen) och exekutiva funktioner (b.la dessa:1,2,3,4).

Kognitiva basfunktioner är definitivt något som eleverna måste använda i sina klassrum varje dag. Det är sannolikt därför man i forskning (b.la Graziano, Reavis, Keane & Calkins, 2007 och Duckworth & Seligman, 2005) också ser det starka sambandet:

goda och utvecklade exekutiva funktioner/självreglering i förskolan –> högre slutbetyg samt bättre livsutsikter.

Man kan ställa sig frågan; är exekutiva funktioner /självreglering något som är genetiskt, dvs svårt att påverka eller är det påverkbart? Svaret är att forskningen klart och tydligt visat att det är påverkbart och därmed något som skolan också kan och borde utveckla hos eleverna. På samma sätt som längden hos människor beror på mängden näring kroppen får (i fattiga länder är medellängden ofta kortare, vilket kan härledas till näringsbrist), beror också hjärnans utveckling  på vilken stimulans den får från omgivningen (tänk på de hjärnskador som rumänska barnhemsbarn  får pga för lite stimulans och mänsklig interaktion). Så de kogmitiva basfunktionerna kan utvecklas, bara man ”matar” (utmanar) hjärnan med rätt sorts ”näring”(stimulans).

Tänk dig ett träd som fortsätter att växa, utvecklas och stå upp trots att väder och vind kastat sina krafter på det. Den klarar av det för att den har djupa rötter som gör att trädet har en stabilgrund att stå på och få näring ifrån.

home_tree

Precis på samma sätt är det med de kognitiva basfunktionerna hos barn. Om du kan stimulera de kognitiva basfunktionerna hos barnen, får de också en stabil grund att växa och utvecklas på under hela livet, trots de utmaningar de kommer att ställas inför.

Nästa inlägg: Hur skolan kan utveckla kognitiva basfunktioner. 

//PFL-gänget

Annonser