Varför?Sverige (nu 28 plats) sjunker i PISA sedan 2002 men är alltjämt i topp i kreativitet/innovation.

Två ur PFL-Gänget hade idag förmånen att ha en mycket trevlig och givande lunch med tre kreativa, djuptänkande kollegor/vänner vilka allihopa står för energigivande nytänk och framåtdriv inom skolvärlden.

Under lunchen togs b.la de sjunkande resultaten i PISA rapporten upp och det intressanta faktumet att Sverige alltjämt är världstopp  i många kreativitets– (i denna etta sedan 2004) och innovationsmätningar (i denna topp 3 sedan 2009).

Intressant är också att endast Finland ,som är en av topp tre i PISA 2012 (Korea, Japan Finland)  även placerar sig högt i kreativitet /innovation (3 plats medan Korea 27 och Japan 30).

Några av de frågor som kom upp var:

 Varför är Sverige bra på kreativitet/innovation men inte i PISA?

Kan ev skolpolitiska upplägg som främjar goda resultat i PISA, stå i motsatsrelation och konflikt till skolupplägg som gynnar kreativitet och innovation? Eller finns inget motsatsförhållande?

Kring dessa frågar kan man naturligtvis spekulera en del, och vi i PFL-gänget tillåter här oss att bli lite friare och för skojs skull försöka ge några ödmjuka spontana hypoteser till ovanstående frågor. Håll i hatten!pisaraptor

  • Hypotes 1. Sverige placerar sig högt i kreativitet/innovation pga att skolan ej lagt stort krut på betygssystem.

Om man ser till kreativitetsforskning så verkar mycket peka på det intressanta faktumet att morötter som pengar, betyg etc, inte verkar främja kreativitet i en särskild hög utsträckning. Om man ser PISA  mätningarna i detta ljus så kanske ett för högt tryck på”betygsmaximerande” eller ”provresultatsmaximerande” (som man kanske ser i många östasiatiska länder) verka hämmande för kreativitet (Detta kan kanske vara möjlig en förklarings modell till att Japan och Korea placerar sig lågt inom kreativitet/innovation medan Sverige som inte haft ett lika utpräglat tryck placerar sig högt (Dock förklarar detta inte Finlands goda resultat i kreativitet/innovationsindex).

  • Hypotes 2. Sverige ligger högt i kreativitet/innovation pga att fria och skapande uppgifter (ex projektarbeten) kanske är en stor del av den Svenska skolgången.

Sveriges goda resultat inom kreativitet kanske kan förklaras via begreppen divergent och konvergent tänkande ,vilka ofta i psykologisk forskning länkas till kreativitet. Det divergenta tänkande är att komma på många möjliga lösningar för ett och samma problem, medan det konvergenta tänkandet är till för att komma på ett givet svar på ett problem.

Exempel på uppgifter som kräver divergent tänkande är; kom på ett sätt att bygga en snabb lådbil, upptäck vilka djur som finns i rabatten bakom huset, eller kan du komma på ett bra sätt att lära dina kompisar om rymden? Men många uppgifter i skolan bygger på det konvergenta tänkandet i exempelvis frågor som; vad är 34×12, vad heter Spaniens huvudstad och när skedde slaget om waterloo?

Kan det nu vara så att det i Sveriges skolor många gånger finns friare former av lärande representerat (projektarbeten och skapande), dvs satsar på att utveckla det divergenta tänkandet hos eleverna (flumskola = ”divergent-skola”???), vilket i sin tur kanske gynnar kreativitet och innovation? Goda Pisa-resultat kanske istället vilar på en skola som satsar på att utveckla det konvergenta tänkandet hos eleverna (”konvergent-skola” = kunskapsskola???), som kräver lydnadsfokus, faktakunnande och problemlösningsförmåga på uppgifter som endast har ett korrekt svar per uppgift. Kan detta nu vara en möjlig hypotes om att Sverige uppvisar goda resultat inom kreativitet och innovation och samtidiga uppvisar sjunkande PISA-resultat?

  • Hypotes 3. Skolgången har inget att göra med Sveriges goda resultat inom kreativitet/innovation. Det är andra faktorer som ligger bakom.

Man kanske inte bör dra på för höga växlar om Sveriges goda resultat inom kreativitet i relation till skolans sjunkande PISA-resultat. Det kan ju vara så att vi snart även blir ifrånsprungna kreativitetsmässigt/innovationsmässigt av de länder som nu uppvisar goda PISA-resultat? Men framförallt  kan det möjligen vara så att kreativitetsnivån/innovationsnivån i ett samhälle inte främst är en produkt av skolsystemet  utan snarare av goda arbetsmiljöer, forskningsmiljöer, samhällsklimat, exportklimat, kulturfrågor etc.

Det mest troliga är att goda pisa-resultat och kreativitet inte står i motsatsrelation tillvarandra, dvs att en skola som både premierar kunskap och kreativitet antagligen är fullt möjlig att realisera. Finland kan ju vara ett lysande exempel på detta (topp i både Pisa och kreativitet/innovation), förutsatt att skolupplägg på något sätt påverkar kreativitets/innovativitets förmågan i samhället. Frågan isåfall är bara vad som egentligen skiljer det Finska systemet från det Svenska. Dessutom är antagligen många faktorer inblandade i frågan kring Sveriges goda resultat inom kreativitet/innovation, varav skolan är en del.

Ovanstående hypoteser är förstås bara ödmjuka lösa och spontana spekulationer från PFL’s sida utifrån den psykologiska forskning vi läst inom kreativitetet. Om ni har fler tankar så får ni gärna kommentera nedan.

Vi lämnar er här med två mycket sevärda youtube klipp vilka båda två behandlar ämnet om kreativitet.

//PFL-Gänget

Annonser