Några tankar som dyker upp i efterdyningarna av Pisa -resultaten

john-hattie-quote
Den moderatledda regeringens skolpolitik har fått hård kritik efter Pisa resultaten och samtidigt passar oppositionen på att lyfta fram sina reformförslag inför valet 2014. För cirka två månader sedan kom ett debattinlägg i DN av pedagogikprofessorn Gunnel Colnerud  som skriver detta:

Reformtrötthet hotar kvaliteten. Oförutsedda effekter av skolreformerna  har ­radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Den nödvändiga  tilliten mellan ­lärarna och samhället har ersatts av en ömsesidig  misstro. Låt oss slippa fler ogenomtänkta reformer – gör inte skolan  till en valfråga…..
En amerikansk skolforskare, Larry Cuban, professor emeritus vid Stanford University, har studerat skol- och utbildningsreformer under många år. Tillsammans med en kollega, Janet David, kom han 2010 ut med boken ”Cutting through the hype”. En hype kännetecknas av överdriven optimism och orealistiska förväntningar. De har studerat tjugotre reformer i USA och dragit slutsatsen att politiska skolreformer vilar på tre faktorer: ideologi, bästa gissning (”best guess”) och hopp. Reformer har sällan stöd i forskning, tvärtom kan de vara helt motstridiga forskningens resultat” (http://www.dn.se/debatt/politiker-gor-inte-skolan-till-en-valfraga/)

När de svenska politikerna har diskuterat  skolreformer har flera olika förslag lyfts fram, bl.a. tidigare betyg, fritt skolval, hur rekryterar vi fler och bättre lärare, mer lärarledda  lektioner, ordning och reda med hjälp av dokumentation, stoppa oreglerade vinster, mindre klasser m.m.  PFL-gänget frågar sig hur pass förankrade dessa förslag är i forskningen? Exempelvis om man ser till utbildningsforskaren John Hatties studier och resultat i rapporten Synligt lärande? Dessutom förvånas vi  av att själva undervisningsmetodiken glöms bort i dessa sammanhang. Hur kommer det sig att detta så sällan lyfts fram?

PFL – gänget anser att det är superviktigt att uppmärksama själva undervisningen. Utifrån forskning, vad vet vi idag om undervisnings- och inlärningsprocesserna? Har det sett annorlunda ut i Sverige innan Pisa – nedgången började? Kan vi ta del av andra länders metoder?

/PFL – gänget

Annonser